Insikt... Jag fick ju en sån häromdagen. Eller snarare två men nr ett. Jag har både genom jobb och otaliga sjukhusvistelser m min pappa varit i kontakt m vården å nu inte minst m baby v. Under åren har en krypande dröm om att bli ssk dykt upp. Eller iaf en tanke om det. Svårt att veta hur mkt man eg vill å hursomhelst helst har flera olika faktorer varit bidragande t att man inte slagit till. Å ihelgen kom ännu en insikt. M mina tidigare erfarenheter litar jag högst lite på sjukvården å läkare. Överlag får man inte komma m egna tankar, de är bannlyst. Läkaren kan inte erkänna fel å går hellre öv lik ön att medge att ngn anvan lägre ställd kan ha en poäng. De kan inte göra nåt på egen hand såsom tidsbokn eller journalföring mm mm. I många fall blir det här ssk roll att styra upp å framförallt vara den m patientkontakt. Hemska tanke att behöva förmedla nåt t en patient som själv kanske inte alls tror på( tro mig det händer).
Min andra insikt? Vissa här i världen växer aldrig upp.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar