medveten närvaro

dvs mindfulness blir allt mer populärt och innebär att man tar vara på nuet. man skall öva sig på att lägga märke till omgivningen, dofter ljud etc. Ett vanligt missfrstånd är att det är en avslappningsövning eftersom en mindfulnessövn ofta innebär olika typer av andning fast det egentligen är ett redskap för att sortera bort annat och landa i nuet. Det hela låter så komplicerat vilket är exakt vad det inte är, det är ju så fånigt enkelt egentligen.. Var linte mindful innan på och upptäckte genast massa ljud och fåglar runt omkring. MEN egentligen är det där med medveten närvaro verkligen så jäkla bra för alla? Tänk dej en djupt deprimerad person.... att lägga märke till allt och vara i nuet exakt som det är... är det verkligen optimalt?